Besök i PFF ledde till solidaritet i Kanada

Karl- Johan som tränade med PFF i somras

Det kom ett meddelande, från Jens Lundsbye, som spelade fotboll i PFF som pojk. I somras besökte de Göteborg och då deltog hans son Karl- Johan på några PFF träningar och Jens skriver: "Här kommer en liten uppdatering från Kanada. Den 2a November hölls en manifestation för att stödja folket i Gaza. Organisatörer var The Fireweed Circle med 15 åriga Karl-Johan Lundsbye som en av ledarna Manifestationen hölls vid 100 Mile House Tourist Centre längst med British Columbia Highway 97, från kl. 6 till kl. 18. Kurt Lundsbye deltog och bar stolt sin PFF tröja. Minsta brorsan Erik, snart 8 år var också med och kämpade under de 12 timmarna. Ungefär 1500 kanadensiska dollar samlades ihop och kommer doneras till Palestinian Children’s Relief Fund."

Kommentarer

Bitte 8 nov, 10:29

Heja er, vad bra ni gjorde!

Admir Begic 8 nov, 12:48

Häftigt. Vad kul. From Sweden to Canada. Grymt. Var ett fint och uppskattat besök när de var här.

Eva Hammad 8 nov, 16:27

Så fint! Solidaritet är hållbart och smittar. Fint initiativ i Kanada! 👏🇵🇸

Roger Karlsson 8 nov, 18:07

Härligt med Jens Lundsbye från Kanada och sonen Karl Johans besök och träning med våra killar i somras. Och nu insamlingen till stöd för Gaza, med Karl Johan, Kurt i PFF-tröja och minsta brorsan Erik. Jag kan ha tränat Jens i något halvår om han var med P74 i PFF. I somras hälsade vi i all hast uppe vid Sommarkul på Grevegårdsplan.
Lillebror Dan Lundsbye tränade jag i alla fall i PFF, i P77, och för att knyta an till solidaritetsarbetet, kan nämnas att jag skrev om det i vår bok om PFF 50 år - En annan värld ör möjlig. På vår resa och fotbollscup uppe i Örebro på 80-talet samlade vi in pengar till ANC ute på stan. Och innan vår bok gick till tryck sökte jag efter några namn, fick kontakt med Jens som visste besked om killar där minne och dokumentation sviktade. Han kom ihåg mer från vår insamling i Örebro. För så är det naturligtvis, betydelsen av det vi ör med om i olika tider, är olika stark, och präglar förstås vad vi minns.
- Det var grymt med vår insamling till ANC ute på stan i Örebro, sa Dan. Och när vi kom hem till Göteborg var det ju några av oss killar i laget som fick skriva om vår resa i Röd-Sport, PFF:s klubbtidning, jag själv, Johannes och Olof. Vi skrev om hur ni ledare låtit oss se på en film tillsammans på skolan där vi låg inkvarterade, en film om Steven Biko och ANC:s kamp mot apartheidsystemet. Det gjorde oss förberedda innan vi gick ut på stan med våra insamlingsbössor.
Nu kom minnesbilderna och storheten i det vi höll på med tillbaka. Vi hade ju läst böcker för barnen, något kapitel efter våra träningar i idrottsskolan. Vi ville visa mer än bara idrott, få till ett samtal, lära om livet och världen. Och vi hade alltså förankrat solidaritetsarbetet med filmer och diskussioner. Vi hade spelarråd och ungdomsråd, och det vi gjorde röstades fram av killarna själva. Hemma var det alltså de som skrev om våra erfarenheter.
Fint med ringarna på vattnet, bort över Atlanten, och hur Dans brorsöner fortsätter, nu i solidaritet och handling för Gaza.